Min berättelse

Eva, 22

När jag var 17 år gammal började jag dejta en kille som jag varit vän med sedan några år tillbaka. Jag hade inte dejtat någon förut och var helt oerfaren av sexuella relationer. I början tog vi det lugnt, kysstes, rörde varandra lite men inte mycket mer. Vi hade inte ens varit nakna med varandra. Vi pratade aldrig verbalt om att gå vidare med att ha oralsex eller samlag. Jag tänkte för mig själv att jag ville vänta åtminstone två månader, och ville att min första gång skulle bli väldigt speciell.

Efter att vi dejtat ungefär en månad kom vi hem till denna kille efter att ha ätit middag ute. Vi började kyssas lite, och plötsligt förändrades något i hans beteende. Han blev väldigt bestämd i sitt sätt, och han puttade ner mig i sängen. Han lade sig över mig, kysste mig och började ta av mig alla mina kläder. Jag blev som stelfrusen och överrumplad och jag fylldes utav rädsla. Jag låg bara där, kall i kroppen och kysste honom tillbaka, och kunde inte förmå mig att göra något annat. Han frågade ”vill du fortsätta?”, och knappt utan att veta vad som hände mumlade jag bara ja, fastän min kropp stelnade. Han klädde av mig helt naken, jag gjorde inga ansatser till att varken hjälpa till eller be honom att sluta, och jag var livrädd. Han frågade igen om jag ville, och jag mumlade ett ja igen. Jag visste inte varför jag sa det, jag var så rädd och jag ville ju egentligen inte. Så trängde han sig in i mig. Jag kved, det gjorde så fruktansvärt ont. Jag var rädd och det kändes som att mitt underliv skulle spricka av hur ont det gjorde. Efteråt, när han var färdig, frågade han bara ”Var det din första gång?”, och jag sa ”ja”. Vi sa inte så mycket mer. Jag hade ont i underlivet och jag hade blött över lakanen. Jag gick på toa för att torka mig och lägga en binda för att blödningen inte slutade. När jag kom ut från toaletten hade han satt sig och börjat spela datorspel. Han frågade inte hur jag mådde och vi pratade inte mer om händelsen. Jag minns inte så mycket mer från den kvällen. Blödningen slutade inte helt förrän ungefär ett dygn senare. Det var första gången i mitt liv som jag hade samlag, och jag hade ingen aning om att det skulle hända ens 10 minuter innan det hände.

Efter någon vecka, när vi hade haft sex en gång till (denna gång frivilligt), skulle vi ha sex igen. Han tog fram ett handfängsel. Utan att ha sagt något om detta till mig tidigare satte han på mig det, och hade sedan sex med mig. Efteråt sa han bara ”du är den första jag har testat de här med”. Ungefär tre veckor senare gjorde denna kille slut med mig, för han tyckte inte att vårat förhållande kändes bra.

Fyra år senare går jag på samtal hos en psykolog, och när jag delar med mig om berättelsen om hur jag förlorade min oskuld säger hon rakt ut till mig: ”det där låter som att du blev våldtagen”. Orden slår mig som en knytnäve i magen, jag hade aldrig tänkt tanken. Jag påpekar att jag faktiskt hade sagt ja, och min psykolog fnyser och säger att ”man märker på en person om den vill ha sex eller inte. Den här killen var nog ingen idiot. Han kände att du inte ville, men han brydde sig inte”.

Det har gått 5 år sedan händelsen, och jag bearbetar fortfarande det jag gått igenom. Sedan vi gjorde slut har jag och killen inte alls pratat om vår relation, och jag tror inte han vet hur jag kände. I perioder sörjer jag mycket, och just nu vet jag inte vad jag ska göra för att kunna släppa det. Ska jag försöka mig på en anmälan? Ska jag ta upp det med killen personligen och säga hur jag kände? Ska jag dela med mig om berättelsen till personer som känner oss båda? Just nu vet jag inte, jag vet bara att jag har en lång väg kvar innan jag kan säga att jag kommit över det här.

Stöd & hjälp

Har du blivit utsatt för våldtäkt eller andra sexuella övergrepp?

Vi erbjuder stöd till dig som är 13 år och uppåt, oavsett könsidentitet. Vi finns här för dig och vi lyssnar gärna.