För dig som har blivit utsatt

Har jag blivit utsatt för sexuella övergrepp?

Har du, eller mistänker du, att du har blivit utsatt för ett sexuellt övergrepp? Du är långt ifrån ensam.

Sexuella övergrepp är sexuella handlingar som begås mot din vilja. Sexuella övergrepp kan se mycket olika ut och upplevas på olika sätt – det finns inget rätt eller fel sätt att reagera på. Ett övergrepp kan till exempel handla om att någon tvingar dig eller utnyttjar sin makt för att få dig att utföra sexuella handlingar. Sexuella övergrepp kan också handla om att någon tar på din kropp på ett sätt som du inte vill eller tvingar dig att ta och skicka bilder eller filmer av sexuell karaktär. Det kan också handla om att någon får dig att ta på dig själv eller någon annan på ett sätt som känns inte känns bra eller får dig att må dåligt. Vem som helst kan utsättas för sexuella övergrepp oavsett sexuell läggning, ålder eller könsidentitet. Om du har blivit utsatt vill vi att du ska veta att det finns stöd och hjälp att få om du önskar det.

Har du funderingar kring om du har blivit utsatt för sexuella övergrepp så finns det stöd att få. Storasyster erbjuder stöd och hjälp för dig som vill prata om dina erfarenheter. Vi erbjuder också kostnadsfri juridisk rådgivning för frågor som rör exempelvis polisanmälan.

Stöd och hjälp

Behöver du någon att prata med?

Vi erbjuder stöd till dig som utsatts för våldtäkt eller andra sexuella övergrepp. Vi finns här för dig och vi lyssnar gärna.

Vanliga reaktioner under och efter ett sexuellt övergrepp

Lagstiftning och polisanmälan

Vanliga frågor och svar för dig som har blivit utsatt för sexuella övergrepp

  • Vem får veta om jag berättar för någon på skolan?

    En vårdnadshavare har som huvudregel rätt till insyn i vad ett barn under 12 års ålder talar om med en vuxen i skolan, exempelvis en kurator. Ett så ungt barn får inte heller ha samtal med en kurator om vårdnadshavaren inte vill det. Det finns ingen bestämd åldersgräns men när barn är runt 12 år kan de ofta få ha samtal med exempelvis en kurator på skolan utan att vårdnadshavare behöver informeras. Men även här måste information till vårdnadshavarna alltid övervägas, om det framkommer uppgifter som gör att vårdnadshavarna kan behöva gå in och hjälpa sitt barn. 

  • Vem får veta om jag söker vård?

    Om du söker vård och är under 18 år är det bra att känna till att all personal inom sjukvården har tystnadsplikt, men när det gäller unga under 18 år finns det undantag. Sjukhuspersonalen har anmälningsplikt, vilket innebär att de är skyldiga att bryta tystnadsplikten om de misstänker att ett barn far illa. Detta gäller även personal på ungdomsmottagningarna. Barns journaler lämnas inte ut till en vårdnadshavare om personalen inom sjukvården misstänker att barnet far illa hos vårdnadshavaren.

    Ungdomsmottagningen får inte lämna ut din journal utan att fråga hur du ställer sig till det, även om det är din vårdnadshavare som vill se den. Ju äldre du är, desto större rätt har du att själv bestämma om uppgifter ska lämnas ut. Mottagningen ska inte lämna ut uppgifter om det finns risk att någon skadas av det. Det är därför viktigt att du berättar för personalen att du inte vill att uppgifterna lämnas ut exempelvis till dina föräldrar.

    Om du söker vård och är över 18 år så är bara den personal som deltar i vården av dig eller som av annat skäl behöver uppgifterna för sitt arbete inom vården som har rätt att läsa din journal. Det är till exempel inte tillåtet för vårdpersonal att läsa din journal bara för att du råkar vara en vän eller för att ni är släkt.

    Vissa myndigheter har rätt att läsa journalen. Till exempel får Inspektionen för vård och omsorg (IVO) läsa journalen utan att du har gett samtycke till det. Det kan IVO göra för att kontrollera att de bestämmelser som styr hälso- och sjukvården följs. Även Försäkringskassan och socialtjänsten kan ha rätt att få läsa journaluppgifter utan ditt samtycke.

  • Vem får veta om jag söker stöd och hjälp hos Storasyster?

    Hos Storasyster kan du söka stöd anonymt via vår chattjour. Ingen behöver få veta att du haft kontakt med Storasyster via chatten. Men du kan behöva radera din webbhistorik då det annars syns att du besökt vår hemsida. All personal och alla volontärer på Storasyster arbetar under tystnadslöfte. Det betyder att vi inte delar med oss av någon information till någon utanför organisationen. Vår anställda personal kan komma att bryta tystnadslöftet om vi behöver göra en orosanmälan. Detta sker i så fall alltid i samråd med dig. 

    Vill du besöka vår mottagning behöver vi dina personuppgifter för att kunna administrera kontakten. Dessa samlas då in med ditt samtycke. Vi har endast de uppgifter som du har valt att lämna till oss och du kan när som helst be att få dessa raderade efter avslutad kontakt. Om du är under 18 år behöver du lämna intyg från dina föräldrar/vårdnadshavare att du får gå i samtal hos oss. 

  • Jag sa inte nej/det känns som att det var mitt fel.

    Det är tyvärr vanligt att känna skuld eller skam när en har utsatts för ett sexuellt övergrepp även om det är någon annan som utövat våldet och som bär skuld och ansvar. Det är aldrig ditt fel att du har utsatts. Ingen har någonsin rätt att ha sex med dig om du inte vill. 

    Efter ett övergrepp är det vanligt att tänka att en borde gjort mer motstånd eller reagerat på ett annat sätt. Under ett övergrepp reagerar vi alla olika, reaktionen är automatiskt och inget en kan styra med sin vilja. Oavsett hur du reagerade under övergreppet är det aldrig ditt fel.

    Om du vill kan du läsa mer om vanliga reaktioner efter sexuella övergrepp här

  • Är det normalt att reagera eller må såhär efter ett övergrepp?

    Det finns inget rätt eller fel sätt att reagera på efter en våldtäkt eller sexuellt övergrepp. Här kan du läsa om några vanliga reaktioner efter en allvarlig eller farlig händelse.

    Kort efter händelsen är det inte ovanligt att känna stark rädsla, stress och oro, men det är inte heller ovanligt att uppleva tomhet eller overklighetskänslor. Ibland växlar känslorna hastigt och du kan känna både ilska, ledsenhet, rädsla eller ångest om vartannat. Ibland är det svårt att sätta ord på exakt vad som känns. 

    Kroppen kan också reagera med exempelvis illamående, huvudvärk eller spänningar. En del får svårt att sova, har svårt att koncentrera dig eller upplever att det är svårare att komma ihåg saker i din vardag. Dessa reaktioner och känslor kan uppstå även om det gått tid sedan det som hänt.

    För vissa kan det också kännas som att allt är som vanligt och som att det som hänt inte var så farligt. Inte heller det är fel eller ovanligt. För många kan det kännas hjälpsamt att få prata med någon om det som hänt. Hos Storasyster kan du söka samtalsstöd i vår mottagning eller ta hjälp av någon av våra volontärer, i vår chatt eller med en chattsyster, för att få stöd kring hur du mår. 

  • Jag mår jättedåligt – jag behöver hjälp nu.

    Om du mår mycket dåligt är det viktigt att du får rätt stöd och hjälp. Det går att må bra igen efter sexuella övergrepp och det finns hjälp för dig att få.

    Du kan söka stöd i vår samtalsmottagning, ta hjälp av våra volontärer i vår chattjour eller ansöka om en chattsyster eller chattbror. Du kan också ta kontakt med din vårdcentral, elevhälsan på din skola, en ungdomsmottagning eller vända dig till en psykiatrisk mottagning där du bor. 

    Om du har tankar om att skada dig själv eller tankar på att ta ditt liv är det viktigt att du får hjälp för att inte vara ensam med de tankarna. På umo.se och 1177.se kan du läsa mer om självmordstankar. Om situationen är akut ska du ringa 112 eller kontakta en psykiatrisk akutmottagning. Du kan även ta kontakt anonymt med en telefon- eller chattjour, som exempelvis Minds självmordslinje. Där får du prata med personer som är vana vid att lyssna och stötta. 

  • Jag bor inte i Stockholm – var kan jag hitta stöd?

    Via Storasysters stödfunktioner online kan du chatta eller mejla med någon av volontärer oavsett var du bor i landet. Våra volontärer är särskilt utbildade för att ge stöd till dig som utsatts för våldtäkt eller andra sexuella övergrepp. De finns där för att lyssna och stötta dig där du befinner dig. Läs mer om vår chattjour och om chattsyster/chattbror. Du kan även mejla oss på jour@storasyster.org om du har en fråga eller vill ha stöd. 

    Om du vill hitta stöd på plats där du bor kan du använda vår söktjänst www.stödefterövergrepp.se. Där samlar vi verksamheter i Sverige som kan erbjuda stöd och hjälp – du kan filtrera på geografiskt område och det stöd du söker.

  • Jag har inte berättat för någon/ jag vågar inte berätta för någon. Vad ska jag göra?

    Det är väldigt vanligt att de som utsatts för sexuella övergrepp håller det för sig själv. Detta kan bero på flera saker. Vanliga orsaker är dock känslor av skuld, skam eller rädsla för konsekvenserna av att berätta. 

    Du måste inte veta vilken typ av hjälp du behöver eller vad du vill prata om när du hör av dig till Storasyster. Vi tar det i din takt, vi lyssnar och vi pressar aldrig. Vi kan också ge hänvisningar vidare till annat stöd och annan hjälp om så önskas. Om du söker dig till vårt onlinestöd så kan du vara anonym om du vill. Du har rätt till stöd och hjälp. Du ska inte behöva bära på rädsla, skuld och skam kring vad någon annan utsatt dig för. Det finns bra stöd och hjälp att få. Läs mer om det stöd vi erbjuder. 

  • Kan jag polisanmäla?

    Om någon har gjort något sexuellt mot dig som inte känts bra eller som var mot din vilja kan du polisanmäla det. Du bestämmer själv om du vill polisanmäla och du kan göra en polisanmälan även om det har gått lång tid sedan händelsen. Du behöver inte veta vad det är för brott du vill anmäla, det är upp till polis och åklagare att utreda. 

    Du kan göra en polisanmälan genom att antingen ringa polisen på 114 14 eller genom att gå till en polisstation. Du kan även ringa anonymt till polisen för att be om råd eller fråga kring vilket stöd de kan erbjuda. Polisen uppmuntrar att anmäla ett brott så snart som möjligt efter det skett, eftersom det då är lättare att hitta bevis och förhöra eventuella vittnen. Polisen tar emot din anmälan, men kan även svara på frågor och hjälpa dig att hitta stöd. 

    Om du är under 18 år och polisanmälan rör någon i hemmet ska socialtjänst ingripa samma dag. Du behöver alltså inte gå hem igen om du polisanmält en familjemedlem. För vissa brott, till exempel våldtäkt mot barn under 15 år, inleds alltid en polisutredning. Om du som anmäler är under 18 år kan polisen göra en orosanmälan till Socialtjänsten som då direkt blir inkopplad. 

    Har du funderingar kring vad som händer när du anmäler ett brott eller vilket stöd du kan få, så kan du kontakta Storasysters jurist för kostnadsfri juridisk rådgivning via telefon eller mejl. Storasyster erbjuder även medföljning, det vill säga ett personligt stöd, vid exempelvis polisanmälan. För att få stöd kan du mejla oss på jour@storasyster.org

     

  • Vad är ett sexuellt övergrepp?

    Du har alltid rätt att bestämma om, när och med vem du vill ha sex. Ingen får göra något sexuellt med dig mot din vilja. Det är ett sexuellt övergrepp och är olagligt. 

    Den som vill göra något sexuellt med en annan person har ett ansvar att lyssna på vad den andra vill och inte vill göra. Det måste finnas ett samtycke – alltså att alla deltar frivilligt. 

    Sexuella övergrepp innebär att tvinga någon att delta i, utföra eller bevittna sexuella handlingar mot sin vilja. Det kan till exempel handla om sexuella trakasserier eller kränkningar, att tvingas se på porrfilm, utsättas för ofrivillig beröring eller våldtäkt. Det sexuella våldet kan ske både online och offline. 

    Det är den som har utsatts som själv avgör vad som var ett sexuellt övergrepp. Vi på Storasyster finns här oavsett, och du som har utsatts behöver själv inte veta vad ett övergrepp är eller ha satt ord på dina upplevelser innan du kontaktar oss.

    Läs mer om det stöd vi erbjuder.