För dig som har blivit utsatt

Har jag blivit utsatt för sexuella övergrepp?

Har du, eller mistänker du, att du har blivit utsatt för ett sexuellt övergrepp? Du är långt ifrån ensam.

Sexuella övergrepp är sexuella handlingar som begås mot din vilja. Sexuella övergrepp kan se mycket olika ut och upplevas på olika sätt – det finns inget rätt eller fel sätt att reagera på. Ett övergrepp kan till exempel handla om att någon tvingar dig eller utnyttjar sin makt för att få dig att utföra sexuella handlingar. Sexuella övergrepp kan också handla om att någon tar på din kropp på ett sätt som du inte vill eller tvingar dig att ta och skicka bilder eller filmer av sexuell karaktär. Det kan också handla om att någon får dig att ta på dig själv eller någon annan på ett sätt som känns inte känns bra eller får dig att må dåligt. Vem som helst kan utsättas för sexuella övergrepp oavsett sexuell läggning, ålder eller könsidentitet. Om du har blivit utsatt vill vi att du ska veta att det finns stöd och hjälp att få om du önskar det.

Har du funderingar kring om du har blivit utsatt för sexuella övergrepp så finns det stöd att få. Storasyster erbjuder stöd och hjälp för dig som vill prata om dina erfarenheter. Vi erbjuder också kostnadsfri juridisk rådgivning för frågor som rör exempelvis polisanmälan.

Stöd och hjälp

Behöver du någon att prata med?

Vi erbjuder stöd till dig som utsatts för våldtäkt eller andra sexuella övergrepp. Vi finns här för dig och vi lyssnar gärna.

Vanliga reaktioner under och efter ett sexuellt övergrepp

Lagstiftning och polisanmälan

Vanliga frågor och svar för dig som har blivit utsatt för sexuella övergrepp

  • Vem får veta om jag berättar för någon på skolan?

    En vårdnadshavare har som huvudregel rätt till insyn i vad ett barn under 12 års ålder talar om med en vuxen i skolan, exempelvis en kurator. Ett så ungt barn får inte heller ha samtal med en kurator om vårdnadshavaren inte vill det. Det finns ingen bestämd åldersgräns men när barn är runt 12 år kan de ofta få ha samtal med exempelvis en kurator på skolan utan att vårdnadshavare behöver informeras. Men även här måste information till vårdnadshavarna alltid övervägas, om det framkommer uppgifter som gör att vårdnadshavarna kan behöva gå in och hjälpa sitt barn. 

  • Vem får veta om jag söker vård?

    Om du söker vård och är under 18 år är det bra att känna till att all personal inom sjukvården har tystnadsplikt, men när det gäller unga under 18 år finns det undantag. Sjukhuspersonalen har anmälningsplikt, vilket innebär att de är skyldiga att bryta tystnadsplikten om de misstänker att ett barn far illa. Detta gäller även personal på ungdomsmottagningarna. Barns journaler lämnas inte ut till en vårdnadshavare om personalen inom sjukvården misstänker att barnet far illa hos vårdnadshavaren.

    Ungdomsmottagningen får inte lämna ut ens journal utan att fråga hur en ställer sig till det, även om det är ens vårdnadshavare som vill se den. Ju äldre en är, desto större rätt har en att själv bestämma om uppgifter ska lämnas ut. Mottagningen ska inte lämna ut uppgifter om det finns risk att någon skadas av det. Det är därför viktigt att den stödsökande berättar för personalen att hen inte vill att uppgifterna lämnas ut exempelvis till hens föräldrar.

    Om du söker vård och är över 18 år så är bara den personal som deltar i vården av dig eller som av annat skäl behöver uppgifterna för sitt arbete inom vården som har rätt att läsa din journal. Det är till exempel inte tillåtet för vårdpersonal att läsa din journal bara för att du råkar vara en vän eller för att ni är släkt.

    Vissa myndigheter har rätt att läsa journalen. Till exempel får Inspektionen för vård och omsorg (IVO) läsa journalen utan att du har gett samtycke till det. Det kan IVO göra för att kontrollera att de bestämmelser som styr hälso- och sjukvården följs. Även Försäkringskassan och socialtjänsten kan ha rätt att få läsa journaluppgifter utan ditt samtycke.

  • Vem får veta om jag söker stöd och hjälp hos Storasyster?

    Hos Storasyster kan du söka stöd anonymt via vår chattjour. Ingen behöver få veta att du haft kontakt med Storasyster via chatten. Men du kan behöva radera din webbhistorik då det annars syns att du besökt vår hemsida. Om du inte vill att någon webbhistorik ska sparas i Chrome kan du surfa privat i inkognitoläge. All personal och alla volontärer på Storasyster arbetar under tystnadslöfte. Det betyder att våra volontärer inte delar med sig av information till någon utanför organisationen – varken det du berättar för dem eller vem du är. Vår anställda personal kan komma att bryta tystnadslöftet om vi behöver göra en orosanmälan. Detta sker i så fall alltid i samråd med dig. 

    Bor du i Stockholmsområdet och vill besöka vår mottagning behöver vi oftast dina personuppgifter för att kunna administrera kontakten. Dessa samlas då in med ditt samtycke. Vi har endast de uppgifter som du har valt att lämna till oss och du kan när som helst be att få dessa raderade efter avslutad kontakt. Om du är under 18 år behöver du lämna intyg från dina föräldrar/vårdnadshavare att du får gå i samtal hos oss. 

  • Jag sa inte nej/det känns som att det var mitt fel.

    När en har utsatts för ett sexuellt övergrepp är det tyvärr vanligt att känna skuld eller skam trots att det är någon annan som har utövat våldet och är den som bär skuld och ansvar. Det är aldrig ditt fel att du har utsatts – det spelar ingen roll om det var du som tog initiativ till sex, är i en relation med personen som utsatt dig eller inte sa nej. Ingen har någonsin rätt att ha sex med dig om du inte vill och det är alltid den personen som bär allt ansvar. 

    Det är vanligt att i efterhand känna att en borde gjort mer eller ett annat typ av motstånd till exempel säga nej verbalt eller göra fysiskt motstånd. Under ett övergrepp reagerar vi alla på olika sätt. Reaktionen är automatisk och inget en kan styra med vilja. Hur en reagerar under ett övergrepp är alltså inget som en aktivt väljer, utan hjärnan hanterar det upplevda hotet och faran utifrån överlevnadsmekanismer i det autonoma nervsystem, även kallat reptilhjärnan.

    Den absolut vanligaste reaktionen under ett sexuellt övergrepp är en så kallad frysrespons (frozen fright). Frysrespons tar sig uttryck i dödsskräck och total handlingsförlamning. Kroppen försätts i viloläge och en blir som förstelnad eller paralyserad. En kan inte prata eller skrika och det är svårt att förstå vad det är som händer.

    Oavsett hur du reagerade under övergreppet är det aldrig ditt fel. Storasyster finns här för dig som har utsatts! 

  • Är det normalt att reagera eller må såhär efter ett övergrepp?

    Det finns inget rätt eller fel sätt att reagera på efter en våldtäkt eller sexuellt övergrepp – inget som är normalt eller onormalt. Däremot är det inte ovanligt att vi reagerar på liknande vis efter att vi varit med om en allvarlig, skrämmande eller farlig händelse.

    Kort efter händelsen är det inte ovanligt att känna stark känsla av rädsla, stress och oro, men det är inte heller ovanligt att uppleva tomhet eller overklighetskänslor. Ibland växlar känslorna hastigt och du kan uppleva både ilska, ledsenhet, rädsla eller ångest om vartannat. Det kan också vara svårt att sätta ord på exakt vad som känns och hur vi reagerar kan göra att vi inte riktigt känner igen oss själva. 

    Kroppen kan också reagera med exempelvis illamående, huvudvärk eller spänningar. Du kan märka av sömnsvårigheter, ha svårt att koncentrera dig eller uppleva att det är svårare att minnas saker i din vardag. Det är inte heller ovanligt att bli extra vaksam bland personer, platser eller situationer som på något vis påminner om övergreppet. Dessa reaktioner och känslor kan uppstå även om det gått tid sedan det som hänt.

    För vissa kan det också kännas som att allt är som vanligt och som att det som hänt inte var så farligt. Inte heller det är fel eller ovanligt. Du bestämmer själv hur du vill benämna det som hänt, om du vill berätta för någon och om du vill söka stöd och hjälp. För vissa kan det ta år innan någon annan får veta vad som hänt, medan andra upplever att det är viktigt att få stöd så snabbt som möjligt. För många kan det kännas hjälpsamt att få prata med någon om det som hänt. Hos Storasyster kan du söka samtalsstöd i vår mottagning eller ta hjälp av någon av våra volontärer, i vår chatt eller med en chattsyster, för att få stöd kring hur du mår.  

  • Jag mår jättedåligt – jag behöver hjälp nu.

    Om du mår mycket dåligt och känner att det är svårt att klara av vardagen är det viktigt att du får rätt stöd och hjälp. Vi vet att det går att må bra igen efter erfarenheter av sexuella övergrepp och du behöver inte vara ensam med det du går igenom.

    När vi varit med om en situation som varit farlig eller hotfull kan det väcka starka känslor av rädsla och stress. För en del kan dessa känslor avta i styrka en tid efter händelsen, men för andra kan det kännas som att måendet inte blir bättre eller som att reaktionerna snarare blir starkare. Det kan göra att det känns svårt eller nästan omöjligt att hantera vardagen. Då kan det vara bra att söka professionellt stöd så att du kan få den hjälp du behöver och har rätt till. Du kan söka stöd i vår samtalsmottagning, ta hjälp av våra volontärer i vår chattjour eller ansöka om en chattsyster eller chattbror. Ett annat sätt kan vara att ta kontakt med din vårdcentral, elevhälsan på din skola eller en ungdomsmottagning. Du kan också vända dig till en psykiatrisk mottagning där du bor. 

    Om du har tankar om att skada dig själv eller tankar på att ta ditt liv är det viktigt att du får hjälp för att inte vara ensam med de tankarna. På umo.se och 1177.se kan du läsa mer om självmordstankar. Om situationen är akut ska du ringa 112 eller kontakta en psykiatrisk akutmottagning. Du kan även ta kontakt anonymt med en telefon- eller chattjour, som exempelvis Minds självmordslinje. Där får du prata med personer som är vana vid att lyssna och stötta. 

  • Jag bor inte i Stockholm – var kan jag hitta stöd?

    Storasyster erbjuder stöd och hjälp till dig oavsett var du bor i landet. Via våra stödfunktioner online kan du samtala via chatt eller mejl med någon av våra volontärer. Våra volontärer är särskilt utbildade för att ge stöd till dig som utsatts för våldtäkt eller andra sexuella övergrepp. De finns där för att lyssna och stötta dig där du befinner dig. Här kan du läsa mer om vår chattjour och om chattsyster. Du kan också mejla oss på jour@storasyster.org om du har en fråga eller behöver stöd. 

    Om du vill hitta stöd på plats där du bor kan du använda vår söktjänst stödefterövergrepp.se – där samlar vi verksamheter runt om i landet som kan erbjuda stöd och hjälp till dig som utsatts för sexuella övergrepp. Genom att filtrera på geografiskt område och typ av stöd kan du finna det stöd som du söker. 

  • Jag har inte berättat för någon/ jag vågar inte berätta för någon. Vad ska jag göra?

    Det är väldigt vanligt att de som utsatts för våldtäkt och/eller andra sexuella övergrepp håller det för sig själv. Detta kan bero på flera saker. Vanliga orsaker är dock känslor av skuld, skam samt rädsla för konsekvenserna av att berätta. Du måste inte veta vilken typ av hjälp du behöver när du hör av dig till Storasyster. Du behöver inte ens veta precis vad du vill prata om. Vi tar det i din takt, vi lyssnar och vi pressar aldrig. Vi kan också ge hänvisningar vidare till annat stöd och annan hjälp om så önskas. Samtalen sker på dina villkor och om du söker dig till vårt onlinestöd så kan du vara anonym om du vill. Du har rätt till stöd och hjälp. Du ska inte behöva bära på rädsla, skuld och skam kring vad någon annan utsatt dig för. Det finns bra stöd och hjälp att få. Vi finns här för dig och du kan vara helt anonym. Läs mer om det stöd vi erbjuder. 

  • Kan jag polisanmäla?

    Om du har varit med om att någon har gjort något sexuellt mot dig som inte känns bra eller som var mot din vilja kan du alltid polisanmäla det. Du bestämmer själv om du vill polisanmäla det sexuella övergreppet du utsatts för och du kan göra en polisanmälan även om det har gått lång tid sedan händelsen. Du behöver inte veta vad det är för brott som du vill anmäla, det är upp till polis och åklagare att utreda. 

    Du kan göra en polisanmälan genom att ringa polisen på telefonnummer 114 14 eller gå till en polisstation. Du kan även ringa anonymt till polisen för att be om råd eller fråga vad de kan ge för stöd, om du känner dig osäker eller vill veta mer. Polisen uppmuntrar alla att anmäla brott så snart som möjligt efter att det skett, eftersom det då är lättare att hitta tekniska bevis och förhöra eventuella vittnen. Om du gör en anmälan tar polisen emot den, men kan även svara på frågor och hjälpa dig vidare till en hjälporganisation där du kan få stöd. 

    Om du som polisanmäler är under 18 år och polisanmälan rör någon som finns i hemmet ska socialtjänsten ingripa samma dag. En behöver alltså inte gå hem igen efter att en har gjort en polisanmälan mot en familjemedlem. För vissa brott, till exempel våldtäkt mot barn under 15 år, inleds alltid en polisutredning. Om du som anmäler är under 18 år kan polisen göra en orosanmälan till Socialtjänsten som då direkt blir inkopplad. 

    Har du funderingar kring vad som händer när du anmäler ett brott eller vilket stöd du kan få, så kan du kontakta Storasysters jurist för kostnadsfri juridisk rådgivning via telefon eller mejl. 

    Storasyster erbjuder även medföljning, det vill säga ett personligt stöd, vid exempelvis polisanmälan.

  • Vad är ett sexuellt övergrepp?

    Sexuella handlingar ska alltid ske med samtycke, alltså att alla deltar frivilligt. En person har alltid rätt att när som helst ändra sig gällande sex även om den till en början samtyckt till sex, själv tagit initiativet eller samtyckt vid ett annat tillfälle. Om samtycke inte finns upphör den sexuella handlingen att vara frivillig och övergår till att bli ett övergrepp. Den som har sex har alltid ansvaret att stämma av så att alla inblandade är med på det som händer. 

    Sexuellt våld innefattar alla typer av kränkningar och övergrepp som har sexuella förtecken. Sexuella övergrepp innebär att tvinga någon att delta i, utföra eller bevittna sexuella handlingar mot sin vilja. Det kan handla om sexuella trakasserier eller kränkningar, att tvingas se på porrfilm, utsättas för ofrivillig beröring eller våldtäkt. Det sexuella våldet kan ske såväl online som offline. Förövaren är ofta någon som den utsatta känner; en partner, förälder, kompis eller släkting. Övergreppen sker oftast i den utsattas eller förövarens hem.

    Det är den som har utsatts som själv avgör vad som var ett övergrepp. Vi på Storasyster finns här oavsett, och du som har utsatts behöver själv inte veta vad ett övergrepp är eller ha satt ord på dina upplevelser innan du kontaktar oss. 

    Prata med våra volontärer i chatten.