Anmäla sexuella övergrepp

Lagstiftning och polisanmälan

Sexualbrotts-lagstiftningen

Sexualbrott regleras i sjätte kapitlet i Brottsbalken (1962:700). Den 1 juli 2018 infördes en ny sexualbrottslagstiftning som bygger på frivillighet, även kallad “Samtyckeslagen”. Syftet med lagen är att tydliggöra att varje människa har en ovillkorlig rätt till personlig och sexuell integritet och sexuellt självbestämmande.

Lagen innebär bland annat att:

  • Gränsen för om en gärning ska räknas som straffbar ska gå vid om deltagandet i en sexuell aktivitet är frivilligt eller inte. En gärningsman ska kunna dömas för till exempel våldtäkt även om hen inte använt sig av våld eller hot.
  • Det införs ett särskilt oaktsamhetsansvar för vissa allvarliga sexualbrott. Oaktsamheten handlar om huruvida en är uppmärksam på om den andra deltar frivilligt eller inte, till exempel tillfällen när en borde inse risken för att någon inte deltar frivilligt men ändå genomför en sexuell handling med den personen.

Samtycke är mycket mer än att säga ja eller nej till sex. Vi kan visa samtycke genom kroppsspråket och hur vi svarar på varandras beröring till exempel. Enligt lagen har en person också rätt att när som helst ändra sig även om en till en början samtyckt till sex. Det görs heller ingen skillnad på om brottet begåtts online eller offline. 

I Sverige har vi också en så kallad sexuell myndighetsålder, det vill säga en ålder då en person anses kunna samtycka till sex. Den sexuella myndighetsåldern är 15 år och i lagen står det att någon som är över 15 år inte får göra något sexuellt med någon som är under 15 år, även om den som är under 15 år uttryckt att hen vill ha sex. Grundtanken här är att barn inte kan samtycka till sex och lagen syftar till att skydda barn och unga från att bli utsatta.

Polisanmälan

Från vår egna statistik från 2019 kan vi se att 82 procent av stödsökande i vår chatt, mejljour och chattsyster inte har anmält sexualbrottet till polisen. 

En stor andel av de stödsökande som Storasyster möter uppger att de inte vet om det går att anmäla brottet. Det visar också på vikten av kunskapsspridning om vad sexualbrott är, vad som går att anmäla och hur en polisanmälan går till.

Egna skuld- och skamkänslor som är en vanlig reaktion efter övergrepp kan försvåra för personen att definiera sig som någon som blivit utsatt för ett brott. Det kan i sin tur hindra den utsatta från att lägga skulden hos förövaren och således göra det svårare eller mindre sannolikt att personen polisanmäler brottet. Andra faktorer som spelar in i att inte göra en polisanmälan kan vara rädslan att inte bli trodd, att utredningen ska läggas ned, ens psykiska mående och rädsla för förövaren. 

Den som blir utsatt för brott har en rättighet men ingen skyldighet att anmäla brottet. Storasyster förutsätter däremot att rättsväsendet tar sitt ansvar för att på bästa sätt ta hand om en anmälan, utreda brottet och att förövaren ställs till svars för sina handlingar.

Juridiskt stöd

Har du funderingar kring vad som händer när du anmäler ett brott eller vilket stöd du kan få? Storasysters jurist ger dig kostnadsfri juridisk rådgivning via telefon eller mejl.

Medföljning

Storasyster erbjuder medföljning, det vill säga ett personligt stöd, vid exempelvis polisanmälan.