Sexuella övergrepp
Sexuellt våld är ett samhällsproblem
Sexuellt våld handlar om makt, ojämlikhet och mänskliga rättigheter.
Sexualiserat våld påverkar inte bara den som utsätts. Det påverkar hela samhället genom att begränsa människors trygghet, frihet och möjligheter att leva sina liv på lika villkor. Därför är sexuellt våld både en jämställdhetsfråga och ett samhällsproblem.
Sexuella övergrepp handlar i grunden om våld. För den som utsätts kan konsekvenserna påverka hälsa, relationer, studier, arbete och livskvalitet under lång tid. Men sexuellt våld får också konsekvenser på samhällsnivå genom att skapa otrygghet och begränsa människors möjligheter att delta fullt ut i samhället.
Sexualiserat våld är nära kopplat till ojämlika maktförhållanden och normer kring kön, makt och sexualitet. Även om människor av alla kön kan utsättas visar statistiken att flickor och kvinnor är särskilt utsatta, medan de flesta som utsätter andra för sexuellt våld är killar och män. Därför är sexuellt våld en viktig jämställdhetsfråga.
Många övergrepp polisanmäls aldrig, och skam, skuld och stigman kan göra det svårt att berätta om det man blivit utsatt för. Bristande kunskap och skadliga attityder bidrar till att våldet kan fortsätta.
För att förebygga sexuellt våld, både globalt och i Sverige, behöver vi öka kunskapen om samtycke, relationer och gränser. Genom att utmana och bryta normer som möjliggör våld och stärka respekten för allas rätt till kroppslig integritet går det att nå ett tryggare och mer jämställt samhälle.
Läs mer om vad sexuella övergrepp innebär och hur det kan se ut här.
Våldets kostnader
Det sexuella våldet, och den psykiska ohälsan som följer av detta, är en stor kostnad för både individ och samhälle.
Våldet innebär ett psykiskt lidande och minskad livskvalitet för den enskilda men leder också till stora ekonomiska kostnader för både medborgarna och för samhällets institutioner.
Den årliga kostnaden för mäns våld mot kvinnor i Sverige.
European Institute for Gender Equality uppskattar kostnaden för mäns våld mot kvinnor i Sverige till 8,3 miljarder euro per år (2021). Detta är nästan 87 miljarder kronor med dagens valutakurs. Socialstyrelsen beräknade 2006 att det ideella arbete som kvinno- och tjejjourer, tillsammans med brottsofferjourerna, utför skulle kosta 700 miljoner kronor per år om det istället utfördes av betald arbetskraft.
De direkta ekonomiska kostnaderna som våldet bär med sig påverkar främst rättsväsendet och hälso- och sjukvården. Det uppstår även indirekta kostnader till följd av våldet såsom ökad sjukfrånvaro och minskad arbetsförmåga för den utsatta. På lång sikt tillkommer också kostnader för den effekt våldet har på exempelvis barn som växer upp i hem där våld brukas, vilket riskerar att leda till en överföring av våld mellan generationer.
Nationalekonomen Stefan de Vylder menar att de “höga kostnader som psykiskt lidande efter övergrepp för med sig visar hur kostnadseffektivt det är att bemötandet inom de instanser som den våldtagna kommer i kontakt med bidrar till snabbast möjliga rehabilitering”. Åtgärder som också förebygger våldet minskar således både de psykiska och de samhällsekonomiska kostnaderna som våldet för med sig.
Läs mer om konsekvenserna av sexuella övergrepp
Vill du läsa mer?
Läs mer om våldets kostnader i Storasysterrapporten 2020, fokus: psykisk ohälsa.